Sleepless in seattle

Jag mådde så dåligt och kände mig så dysforisk och inte som mig själv och hade druckit nån öl och var rädd att jag inte skulle kunna somna, men lyckades ändå. Sen plingade det på dörren och jag vaknade heltvärt och blev superpigg och anxious direkt och nu har det gått en timme och jag kan inte somna om och det gör mig ännu mer anxious och gör det ännu svårare att sova. Hela Paris-grejen har varit i magen hela dagen och kommer liksom aldrig därifrån helt heller. Allt sitter liksom i kroppen och jag har ont i benen och allting skaver. Jag försöker titta mig själv i spegeln för det brukar hjälpa ibland, få mig tillbaka till verkligheten.